Eller: Ultraljud är en kortvarig tröst. Oron återkom snart efter första ultraljudet. Efter huggsmärtor i magen hade jag anledning att göra ett till tidigt ultraljud för att se om allt stod rätt till.

Eller: När jag råkade bli gravid ändå. Jag hade ju accepterat att vi inte skulle få något mer barn och hade börjat känna att det var ok. Jag hade svårt att tro att det här var på riktigt.

Varför inte ge en snabb överblick i punkter och siffror?

Eller: Tredje och sista IVF-benhandlingen. Det var otroligt emotionellt påfrestande eftersom så mycket stod på spel.

Eller: Andra IVF-behandlingen. Nu var det ett halvår sedan vi började med första IVF-behandlingen. Det var inte helt nytt, men kändes ändå ovant.

Eller: Just ja, alla ägg klarar inte upptiningen. Vår fallback plan var visst inte så säkert som vi hade hoppats.

Eller: Mitt första missfall. Mina farhågor besannades och de kommande tre månaderna genomgick jag tre olika behandlingar för oupptäkt missfall innan allt hade lämnat min kropp.

Eller: Min första IVF-behandling. Vi startade resan med hopp och spänning. Men vi visste att många försöker länge och vi var bredda på en negativ utgång.

Eller: Hur det hela började för oss. Jag hade fått låna en väns lägenhet och njöt av denna sällsynta egentid. Delade en bild på Instagram på där jag satt i solen på balkongen med en pizza och ett glas vin. Då fick jag ett meddelande om att ett vänpar väntade sitt andra barn. Sen grät jag resten av kvällen.

Eller: De svåraste sakerna med den här resan. Trotts att det gör ont, svider och blir blåmärken, är själva injektionerna det lättaste att hantera med IVF. De stora utmaningarna händer mestadels under ytan.